 |
|
RYMDENS VACKRASTE |
Här vill vi visa några aptitretare, några av de vackraste bilder vi har från vårt
universum. När man ser dessa objekt i teleskop från jordytan, har de inte så här
starka färger och tydlig kontrast. Våra teleskop samlar in för lite ljus för det,
även de största. Bilderna här visar hur dessa objekt ser ut, om vi ser dem på mycket
nära håll.
Alla bilder är fotografier, om inget annat anges. Klicka på bilderna för att se en
förstoring.
PLANETER
HELA
FAMILJEN
Detta är solen och alla planeterna i vårt system visade i korrekta färger och
storlekar. Från vänster: Solen, Merkurius, Venus, Tellus (jorden), Mars, Jupiter,
Saturnus, Uranus, Neptunus och Pluto. Lillen Pluto (mindre än vår måne) tillhör numera
gruppen dvärgplaneter. Denna bild är sammansatt av olika fotografier.
 |
 |
 |
 |
 |
||||
| MERKURIUS En planet av nästan bara järn och sten. 4878 km bred. Kan ha haft en atmosfär, men den har sedan länge blåsts bort av solvinden. 430 °C varmt på solsidan, och -185 °C på skugg-sidan. |
VENUS Aftonstjärnan, det ljus-starkaste objektet på himlen näst solen och månen. 12104 km bred. Här regnar det svavelsyra, trycket är 90 gånger högre än vårt och det är 480 °C varmt. Hemsk planet, inget för semestern. |
TELLUS Vårt hem, jorden. 12756 km bred. Vi ser Sydamerika under molnen. En mycket vacker värld, men sedd från rymden får man snabbt en aning om hur känslig den är. Var rädd om den. |
MARS Vår lilla röda granne. 6792 km bred, tunn atmosfär och svag gravitation. Här bor inga marsariner, men det kan ha levt mikrober här. Mars har solsystemets största vulkan, Olympus Mons, 27000 m hög. |
JUPITER Vår största planet, består mest av gas, saknar fast yta, har ringar, 141700 km bred. För oväsen: "Radio Jupiter" spelar dock endast tjut, brus och knaster. Detta är sonden Cassinis avskedsbild i januari 2001, med månen Io framför. |
 |
 |
 |
||
| SATURNUS Ringarnas Herre, 120000 km bred gasplanet utan fast yta (med ringar 350000 km bred). Här med fyra av sina totalt 60 månar framför: Mimas, Enceladus, Tethys och Dione. På bilden nedan ligger solen bakom planeten och i detta motljus upptäcks två nya ringar (Cassini-sonden oktober 2006). |
URANUS Blågrön is- och gasjätte. 50800 km bred. Har tunna ringar. Uranus visar nästan inga yt-formationer alls, har fått en jättesmäll och ramlat omkull - den lutar 98°. Uranus månar är däremot häpnadsväckande, de har lärt oss hur både planeter och månar bildas. 1986 Voyager 2. |
NEPTUNUS Den stora blå vakt-posten i vårt yttre solsystem, en is- och gasjätte 48600 km bred. Har tunna ringar, några med täta "bågar". Den tillfälliga mörka storm-fläcken är lika stor som jorden. Har ett förskräckligt väder: vindarna blåser i 2160 km/h, nära Mach 2. 1989 Voyager 2. |
||
 |
 |
PLUTO Dvärgplanet av mest grus och is, endast 2280 km bred (vår måne är 3476 km). Detta är de två bästa bilderna vi har på Pluto, tagna av Hubble 1996. Pluto är egentligen en mycket stor komet. Men det finns större, Eris upptäcktes 2005. |
Sonden New Horizons anländer hit i juni 2015. Sonden forskar sedan vidare ut i Kuiperbältet, där det finns en hel hög nya konstiga klot som Ixion, Varuna, Quaoar, Orcus och Sedna. Möjligen kommer vi också att få veta mer om Oorts kometmoln, en 2 ljusår stor "bubbla" av kometer som omger hela vårt solsystem. |
NEBULOSOR
 |
 |
 |
 |
 |
||||
| BOOMERANG Protoplanetarisk nebulosa belägen i Centaurus (Kentauren). Den mest kalla platsen vi funnit i universum, endast 1 K (-272 °C). |
Henize 3-401 Planetarisk nebulosa där jet-strömmarna bort från stjärnan är ovanligt raka. Belägen i Carina (Kölen). |
MyCn18 Timglas-nebulosan belägen i Musca (Flugan). Med central-stjärnan är nebulosan kusligt lik ett grönt öga. |
NGC1976 Orion-nebulosan, kan ses med blotta ögat i Orions svärd. |
NGC1999 Reflektions-nebulosa i Orion. |
||||
 |
 |
 |
 |
 |
||||
| NGC2024 Hästhuvud-nebulosan i Orion. |
NGC3372 Eta Carinae, en döende stjärna belägen i Carina (Kölen). |
NGC346 Nebulosa i en av våra satellit-galaxer, Lilla Mageallanska molnet. Ses i Tucana (Tukanen). |
NGC6357 Stor nebulosa belägen i Scorpius (Skorpionen). |
NGC6514 Trifid-nebulosan belägen i Sagittarius (Skytten). |
||||
 |
 |
 |
 |
|||||
| NGC7293 Helix-nebulosan belägen i Aquarius (Vattumannen). |
V1610 Cyg Ägg-nebulosan belägen i Cygnus (Svanen). |
V838 Monocerotis Planetarisk nebulosa belägen i Monoceros (Enhörningen), 2004. |
V838 Monocerotis Fotograferad 2006. |
GALAXER
 |
 |
 |
 |
 |
||||
| NGC1309 Spiralgalax 75000 ljusår bred, 120 miljoner ljusår bort, ses i Eridanus (Floden Eridanus). Hubble tog bilden på 25 timmar. |
NGC1672 Spiralgalax i Dorado (Svärdfisken). |
NGC4038/4039 Antenngalaxen ses i Corvus (Korpen), ett exempel på galax-kollision. |
NGC4594 Sombrero-galaxen ses i Virgo (Jungfrun). |
NGC5457 Pinwheel-galaxen är 170000 ljusår bred och ses i Ursa major (Stora björn). |
||||
 |
 |
|||||||
| SMC Det Lilla Magellanska Molnet, en satellit-galax till Vintergatan, som ses i Tucana (Tukanen). |
NGC 224 Andromeda-galaxen är 200000 ljusår bred, den största av våra närmsta galaxer, ses med blotta ögat som en suddig grå fäck i Andromeda. |
KOMETER
 |
 |
 |
 |
|||||
| McNaught En vacker komet 2007. Sannolikt ganska porös i sin sammansättning, därav den ovanligt långa svansen. Man ser också tydligt hur solvinden sprider svansen i bredd. |
Hale-Bopp C/1995 O1 blev världs-berömd eftersom den kunde ses sällsynt länge under 1 ½ år 1996-1997. Kometen hade även en tredje svans av natrium, tidigare okänt bland kometer. |
West C/1975 V1, var som vackrast i mars 1976. Den bröts i fyra bitar när den passerade solen. |
Donatis komet C/1858 L1 visade sig 1858, och sägs vara bland det vackraste som setts på himlen. Bilden från en tryckt gammal tidning. Vi får inte se den igen förrän år 3811. |
BLANDADE FENOMEN
 |
 |
 |
 |
 |
||||
| Asteroidnedslag Vårt mest sannolika öde. Vi kommer att träffas av en så här stor komet eller asteroid igen, men vi vet ännu inte när. Hittills är frekvensen 1 gång per 100 miljoner år. /målning/ |
Svart hål Denna målning visar hur ett svart hål äter upp en stjärna. Denna process har filmats, så bilden är helt verklig. |
Gliese 581 C Denna exoplanet, 19134 km bred, är den första jordlika exo-planeten vi funnit i livszonen. Kan ha flytande vatten. /målning/ |
Venus yta Med radar har vi fått denna bild av Venus yta. Ett bergigt och mycket hett landskap, 480 °C varmt. Inga aktiva vulkaner längre. |
Solen Vår närmsta stjärna, ett riktigt monster, här sett i infrarött. |
||||
 |
 |
 |
||||||
| Aktiv galax Ett supermassivt svart hål med en snabbt roterande ansamlingsskiva av gas. Av fysikaliska skäl tvingas hyper-snabba partiklar med nära ljusets hastighet ut vinkelrätt mot skivan, så kallade Jet-strålar. Förmodligen har både Vintergatan och Andromeda-galaxen sett ut så här i sin ungdom. /målning/ |
Shoemaker-Levy 9 1994, det mest dramatiska ögonblicket i all modern astronomi. Kometen bryts i 21 bitar, som slår ner på Jupiters södra del. De kraftigaste explosioner vi männi-skor har sett i sol-systemet, alla jordens kärnvapen tillsammans kommer inte ens i närheten! |
SN 1994D Supernova 1994 i utkanten av galaxen NGC 4526, 66 miljoner ljusår bort. Ett vackert och sällsynt ögonblick fångat på bild. Sannolikt den största explosionen vi människor någonsin har fotograferat i synligt ljus. Vi har "sett" gamma-explosioner många gånger värre, men knappast i synligt ljus. |