TELESKOPEN IDAG

Åkesta observatorium ligger 2 ½ km norr om Västerås, på koordinaterna:

Stjärnstugan N 59° 40'05.18", Ö 16° 28'51.36"
Urania N 59° 40'05.56", Ö 16° 28'50.52"

Den nybyggda kupolen är ännu inte helt färdig, byggnation pågår fortfarande. Här kommer ett lite större modernt teleskop att användas. Klubbhuset används flitigt till gruppvisningar, möten och undervisning. Som kuriosa kan nämnas att Apollo-programmets månlandare Eagle (och de övriga fem landarna) var lika hög som vårt nya observatorium, 6 meter.

Åke Odelberg är Åkestaobservatoriets grundare. Han föddes i Uppsala år 1900, och år 1903 flyttade familjen till övre Åkesta gård, som funnits i släktens ägo under långa tider. Han tog studenten i Västerås och studerade sedan astronomi och fysik på Uppsala universitet. Efter avslutade studier återvände han till Åkesta och lade i augusti 1939 den första grundstenen till Stjärnstugan.

Redan från början förde Åke noggrann dagbok över alla sina observationer. En kopia av dagböckerna har skänkts till VARF av Monica Odelberg. Det framgår att Åke var en generös och gästfri person som ofta bjöd in besökare till "Stjärnstugan". Knut Lundmark, som var professor i astronomi i Lund 1929-1955 skrev en rolig kommentar i dagboken den 12 december 1946: "Mitt första besök i Stjärnstugan blev en rik och stark upplevelse. Jag hoppas att Åke Odelberg inte gör som Fritiof Nilsson Piraten när han hade bjudit några stycken av oss till sitt Kivikshem på en eftersläckning. Hans vän och trätobroder Johann Lehman, stadsläkaren i Simrishamn, var med bland oss andra. Piraten hälsade oss alla och sade: 'Så vill jag hälsa dr Lehman välkommen som för första och sista gången gästar mitt hem.' Måtte aldrig Åke Odelberg hälsa mig på det sättet!"

Observatoriet såldes till Västerås kommun den 3 december 1979.

Åke Odelberg avled 1982.

Åke umgicks en del med fotograf Nils Bergström. Tillsammans tog de massor av fotografier av astronomiska objekt och kvalitén var mycket hög. Nils Bergström den yngre har i sin ägo en gammal tavla med Åkestas observatorium som motiv, målad av G. Gehlin 1949 (olja på masonit, se höger). Nils Bergström har även i sin ägo flera unika bilder från Åke Odelbergs tid med sin Stjärnstuga. År 1961 reste Åke till Nice i Frankrike, för att se och fotografera en total solförmörkelse. Bilderna blev bra och uppmärksammades även internationellt. En del av de inramade bilderna som finns i Åkesta har kunnat puzzlas ihop med noteringar som Åke och hans astronomivänner gjort i dagböckerna. Bilden på Andromedagalaxen togs den 1/1 1946 enligt noteringar i dagboken. Åke Wallenqvists berömmande brev från den 21/11 1945 måste därför gälla ett tidigare taget foto. Fotot från den 21/4 1939 visar Hassels komet. Åke Wallenkvist har skickat en bild på kometen taget med "stora refraktorn" i Uppsala. Åkes bild tål helt klart en jämförelse. I en artikel i Saxons tidning 1971 (sid1 och sid2) nämner annars Åke att bilderna på Arend-Roland-kometen 1957 var han speciellt nöjd med.

Den klarast lysande stjärnan i Lilla hunden är Procyon. Messier-objekten M42 och M43 utgör svärdet i Orion. I området föds kontinuerligt nya stjärnor ur gasmolnen. Åke har också fångat objekten i mindre förstoring och där framgår också de tre stjärnorna i Orions bälte. Ur anteckningarna kan bl a tydas att storleken på fotoplåten var 6,5 cm x 9 cm. M51 i Jakthundarna är den berömda Whirlpoolgalaxen som består av en liten och en stor galax med en gemensam arm vilket kan skönjas på bilden. Anteckningarna berättar också att refraktorn har använts vid fotograferingen. Dubbelhopen i Perseus är två öppna stjärnhopar (NGC 869 och NGC 884) som under under klara nätter kan ses med blotta ögat. Den sista bilden visar de mångbesjungna Plejaderna eller Sjustjärnorna.

Uppgifterna om Åke Odelberg har hämtas ur boken "Från Kvarngården till Stjärnstugan" av Monica Odelberg (ISBN 91-971688-0-7), Instant Book, Stockholm 2002.