 |
|
VÄLKOMMEN! |
ÖPPET HUS FÖR ALLMÄNHETEN
Under säsong november-mars har vi öppet hus för allmänheten varje torsdag kl. 19.00-21.00 vid klart väder. Besök dessa kvällar är kostnadsfritt. Om det är öppet meddelar vi på länken ÖPPET ELLER STÄNGT senast klockan 18.00 aktuell torsdagkväll. Gruppvisningar går att boka för måndagar, tisdagar och onsdagar.
SENASTE NYTT
Vi har nu börjat med nyhetsbrev med e-post, och det
första har gått iväg idag. Det skickas till alla medlemmar vi har e-postadress till.
Övriga medlemmar får vanligt brev med posten. Med nyhetsbreven kommer vi att direkt
skicka ut information om våra aktiviteter, medlems- och årsmöten, viktigare
styrelsebeslut, dagsresor och annat intressant som händer i föreningen. Denna
information kommer också att finnas på vår webbplats för allmänheten.
Vi har också lagt till AKTIVITETER här på webbplatsens första sida (nedan). Där kommer vi att annonsera löpande om möten, föreläsningar, evenemang, dagsresor, kurser för medlemmar, utställningar och annat. Parallellt med nyhets-breven förstås.
Vi är snart klara med båda nya teleskopen i Åkesta och då kommer vi att ha aktiviteter på ett helt annat sätt än tidigare. Särskilt för medlemmar!
// Per Sanderford, Webmaster 100901
AKTIVITETER
| Måndag 27 september 19.OO |
Föreläsning på Västerås stadsbibliotek. Vi har bjudit hit professor Nils Bergvall från Uppsala universitet att berätta om bl. a. mörk materia, rubrik är "Universums mörka krafter". |
|
|
|
| Lördag 23 oktober 11.OO |
Stor lokal astronomidag i Västerås. Programmet är följande: |
| 11.OO Ceremoni i Åkesta |
|
| Till ceremonin inbjuds stadsdirektören, samt ordförande för Pedagogiska nämnden och Fastighetsnämnden och/alternativt direktörerna för dessa nämnder, då dessa har bidragit med 200 000 kr till uppförandet av nya Urania. Nya Sparbanksstiftelsen överlämnar formellt sitt bidrag på 50 000 kr. Vidare inbjuds representanter för massmedia, så vi får synas litet i omvärlden. | |
| 13:OO Svenska Astronomiska Sällskapet SAS
håller möte i Västerås |
|
| Platsen är Omega-salen på Mälardalens Högskola. Föredrag av fil. dr. Josefin Larsson över ämnet "Supermassiva svarta hål i galaxernas centra". | |
| 15:OO Medlemsmöte för VARF |
|
| Platsen för detta är också Omega-salen på Mälardalens
Högskola. Mötet skall bland annat behandla föreslagna ändringar av VARFs stadgar, och
kommande utbildningsinsatser för medlemmar. |
|
| Ladda hem förslag nya stadgar VARF i pdf-format | |
VILKA ÄR VARF?
VARF står för Västerås astronomi och rymdforskningsförening, som bildades 1989. Vi ingår i Svensk Amatör-Astronomisk Förening SAAF. VARF's målsättning är att samla personer intresserade av astronomi och rymdforskning, och att väcka intresse för astronomi hos allmänheten. VARF förvaltar och ansvarar för Åkesta observatorium på uppdrag av Västerås kommun, vi anordnar gruppvisningar och håller öppet hus för allmänheten. Varje år besöks observatoriet av över 1000 personer och det är därmed ett uppskattat utflyktsmål för skolor, företag, andra föreningar och privatpersoner som bland annat ger en visning i present.
På den här webbplatsen presenterar vi bland annat Åkesta observatorium, information om öppettider, råd inför köp av teleskop, nyheter inom astronomin, våra aktiviteter och bilder av rymden.
BLI MEDLEM
Som medlem får du:
- kostnadsfritt besöka Åkesta observatorium
- 4 nr/år av tidskriften Telescopium (utges av SAAF)
- deltaga i föreningens resor till observatorier och evenemang
- deltaga i föreningens medlemsmöten
- träffa likasinnade och utbyta erfarenheter, idéer och kunskaper
Så här blir man medlem:
Årsavgiften är 200 kr. För studerande under 18 år 100 kr. Betala medlems-avgiften till vårt postgiro 462 18 59-0 via t.ex. internetbank. Skicka med uppgifter om namn, adress, telefonnummer och gärna e-post i betalningen. För kunder i banker som inte kan skicka långa meddelanden, skicka ett separat e-post-meddelande med adressuppgifter (se kontakta oss). Vill man betala för två eller flera personer (som gåva t.ex), görs enklast en separat inbetalning för varje person. Ett välkomstpaket skickas ut när avgiften betalats in.
VARFÖR VI VET
Astronomer är mycket nyfikna människor. Vi vill veta och vi vill förstå, så vi ställer förstås tusentals frågor. Men det är inte precis enkla svar vi söker. Se här:
- Hur har universum börjat?
- Hur stort är universum?
- Hur bildas nebulosor och galaxer?
- Finns svarta hål?
- Vad kommer att hända med vår jord?
- Finns det annat liv därute?
Flera av dessa frågor kan vi idag svara på. Allt bygger på att vi har goda kunskaper
i fysik och kemi. Hemligheten bakom vår kunskap om universum heter "elektromagnetisk
strålning". Elektromagnetisk strålning är enkelt förklarat partiklar utan massa
som är laddade med energi - fotoner - som rör sig i vågor genom rymden och
jordens atmosfär. Ju mer energi fotonen bär på, ju kortare är dess våglängd. Våglängderna kan vara allt från några miljarddels nano-meter (Ångström) upp till flera kilometer långa. Vi har ett elektromagnetiskt spektrum, och strålningen delas grovt in i sju grupper (från vänster):
* ) 'Radioaktiv strålning' finns inte, det är ett felaktigt begrepp. Radioaktiva substanser sänder ut joniserande strålning. Denna energirika strålning omvandlar atomer till joner. Vissa joner är ytterst farliga, joniserat vatten är den enkla orsaken bakom svår strålsjuka och strålskador. Vattenjoner sänder ut neutroner, som i sin tur snabbt löser upp celler med okontrollerade blödningar som följd. Skorpioner tål joniserande strålning bäst av alla djur, bl. a. eftersom de innehåller så otroligt litet vatten.
- gammastrålning *
- röntgenstrålning
- ultraviolett ljus
- synligt ljus
- infrarött ljus (värme)
- mikrovågor
- radiovågor
Alla dessa sju strålningstyper är samma sak: fotoner. Vi har uppfunnit sju olika sorters instrument, som vart och ett mäter fotoner med ett specifikt energiinnehåll. Tittar vi ut i rymden med alla dessa instrument får vi sammantaget en mycket omfattande bild av universum. Vi kan dra åtskilliga säkra slutsatser om vad som finns, händer och har hänt långt därute. Men, det finns fortfarande många mysterier. Tekniken kan ännu inte visa oss och förklara allt.
Det synliga ljuset från solen och andra stjärnor har vi studerat sedan mitten av 1800-talet, framför allt av den katolske prästen Angelo Secchi (1818-1878), som också blev chef för Vatikanobservatoriet. Senare kom mätningar av ultraviolett ljus, röntgenstrålning, infrarött ljus och så vidare.
Ljuset har en helt ovärderlig egenskap som budbärare, det avslöjar otroliga saker för oss. I ett spektroskop kan vi separera de olika våglängderna från varandra och få fram en "regnbåge", ett s.k. spektrum. Det är dessa spektra som ger oss information. Vi hittar ljuskällor, vi ser planeter runt andra stjärnor, vi ser vilka ämnen rymdobjekt består av, vi kan räkna ut vilka temperaturer stjärnor har, vi kan mäta avstånd och räkna ut andra galaxers hastighet i förhållande till oss i Vintergatan. Och detta är bara några få exempel.
Det finns tre typer av spektrum i synligt ljus:
- kontinuerligt spektrum
- emissionsspektrum
- absorptionsspektrum
1. Om ljuset kommer från en varm kropp (flytande eller fast), exempelvis en stjärna eller en tråd i en glödlampa, innehåller spektrat alla färger. Detta kallar vi kontinuerligt spektrum.
2. När det energirika stjärnljuset träffar andra atomer, ofta i gasform, joniseras de av den energi som finns i stjärnljuset. Detta får de träffade atomerna att sända ut egen energi. Vi ser då färglinjer endast från de ämnen som "tänts", alla andra delar av spektrum är svarta. Detta kallar vi för emissionsspektrum. Vi ser det oftast i gasmoln nära stjärnor, nebulosor och kvasarer.
3. Passerar ljuset igenom en gas,
suger ämnen i gasen åt sig (absorberar) vissa fotoner / frekvenser i ljuset. Vilka
avgörs av energinivåerna i de olika ämnenas atomer. De absorberade fotonerna /
frekvenserna försvinner ur ljuset och detta ser vi som svarta linjer i ett
absorptions-spektrum. Alla ämnen har sitt individuella mönster av linjer, precis som ett
DNA-prov. Vi har hittills identifierat över 70 ämnen i solens atmosfär och spektra (se
bilden till vänster).
Här kan det passa att förklara varför himlen är blå. Vår luft / atmosfär innehåller mest syre- och kvävemolekyler, och deras diameter är 1/10 av det blå ljusets våglängd på ca 400 nm. De blå strålarna studsar runt, precis som kulan i ett Flipper-spel, och sprids därför kraftigt åt alla håll. De andra färgstrålarna med större våglängd fortsätter tillsammans rakt fram. På kvällen kommer ljuset mot oss från sidan, och då färdas ljuset en längre sträcka genom luften. Det gör att även färgerna med den största våglängden (upp till ca 780 nm) studsar mot större partiklar som vattendroppar och stoft, och sprids över himlen. På dessa större våglängder är färgerna orange, litet rosa och rött.
Svaren som finns inom astronomin är spännande att botanisera i, och mysterierna ger oss mycket att diskutera och fundera på. Skönheten ute i universum är helt otrolig. Planeter och deras månar, kometer, nebulosor och galaxer kan alla vara mycket vackra. Vi har samlat några exempel på det bästa i avsnittet Rymdens vackraste.
Vi önskar Er varmt välkomna till den i särklass största hobbyn av alla:
UNIVERSUM !
Mycket nöje!