 |
|
VÄLKOMMEN! |
SENASTE NYTT
Föreläsning Lördag 19 maj 15.OO
Hans Bengtsson, meterorolog på SMHI, gästar Västerås.
En av Sveriges mest erfarna amatörastronomer, och observatörer av variabla stjärnor.
Plats hörsalen stadsbiblioteket
Fri entré
// Webmaster 120510
VARFÖR VI VET
Astronomer är mycket nyfikna människor. Vi vill veta och vi vill förstå, så vi ställer förstås tusentals frågor. Men det är inte precis enkla svar vi söker. Se här:
- Hur har universum börjat?
- Hur stort är universum?
- Hur bildas nebulosor och galaxer?
- Finns svarta hål?
- Vad kommer att hända med vår jord?
- Finns det annat liv därute?
Flera av dessa frågor kan vi idag svara på. Allt bygger på att vi har goda kunskaper
i fysik och kemi. Hemligheten bakom vår kunskap om universum heter "elektromagnetisk
strålning". Elektromagnetisk strålning är enkelt förklarat partiklar utan massa
som är laddade med energi - fotoner - som rör sig i vågor genom rymden och jordens
atmosfär. Ju
mer energi fotonen bär på, ju kortare är dess våglängd. Våglängderna kan vara allt från några miljarddels nano-meter (Ångström) upp till flera kilometer långa. Vi har ett elektromagnetiskt spektrum, och strålningen delas grovt in i sju grupper (från vänster):
* ) "Radioaktiv strålning" finns inte, det är ett felaktigt begrepp. Radioaktiva substanser sänder ut joniserande strålning. Denna energirika strålning omvandlar atomer till joner, atomer med plusladdning, genom att slå bort en eller flera elektroner ur atomskalen.
- gammastrålning *
- röntgenstrålning
- ultraviolett ljus
- synligt ljus
- infrarött ljus (värme)
- mikrovågor
- radiovågor
Alla dessa sju strålningstyper är samma sak: fotoner. Vi har uppfunnit sju olika sorters instrument, som vart och ett mäter fotoner med ett specifikt energiinnehåll. Tittar vi ut i rymden med alla dessa instrument får vi sammantaget en mycket omfattande bild av universum. Vi kan dra åtskilliga säkra slutsatser om vad som finns, händer och har hänt långt därute. Men, det finns fortfarande många mysterier. Tekniken kan ännu inte visa oss och förklara allt.
Det synliga ljuset från solen och andra stjärnor har vi studerat sedan mitten av 1800-talet, framför allt av den katolske prästen Angelo Secchi (1818-1878), som också blev chef för Vatikanobservatoriet. Senare kom mätningar av ultraviolett ljus, röntgenstrålning, infrarött ljus och så vidare.
Ljuset har en helt ovärderlig egenskap som budbärare, det avslöjar otroliga saker för oss. I ett spektroskop kan vi separera de olika våglängderna från varandra och få fram en "regnbåge", ett s.k. spektrum. Det är dessa spektra som ger oss information. Vi hittar ljuskällor, vi ser planeter runt andra stjärnor, vi ser vilka ämnen rymdobjekt består av, vi kan räkna ut vilka temperaturer stjärnor har, vi kan mäta avstånd och räkna ut andra galaxers hastighet i förhållande till oss i Vintergatan. Och detta är bara några få exempel.
Det finns tre typer av spektrum i synligt ljus:
- kontinuerligt spektrum
- emissionsspektrum
- absorptionsspektrum
1. Om ljuset kommer från en varm kropp (flytande eller fast), exempelvis en stjärna eller en tråd i en glödlampa, innehåller spektrat alla färger. Detta kallar vi kontinuerligt spektrum.
2. När det energirika stjärnljuset träffar andra atomer, ofta i gasform, joniseras de av den energi som finns i stjärnljuset. Detta får de träffade atomerna att sända ut egen energi. Vi ser då färglinjer endast från de ämnen som "tänts", alla andra delar av spektrum är svarta. Detta kallar vi för emissionsspektrum. Vi ser det oftast i gasmoln nära stjärnor, nebulosor och kvasarer.
3. Passerar ljuset igenom en gas,
suger ämnen i gasen åt sig (absorberar) vissa fotoner / frekvenser i ljuset. Vilka
avgörs av energinivåerna i de olika ämnenas atomer. De absorberade fotonerna /
frekvenserna försvinner ur ljuset och detta ser vi som svarta linjer i ett
absorptions-spektrum. Alla ämnen har sitt individuella mönster av linjer, precis som ett
DNA-prov. Vi har hittills identifierat över 70 ämnen i solens atmosfär och spektra (se
bilden till vänster).
Här kan det passa att förklara varför himlen är blå. Vår luft / atmosfär innehåller mest syre- och kvävemolekyler, och deras diameter är 1/10 av det blå ljusets våglängd på ca 400 nm. De blå strålarna studsar runt, precis som kulan i ett Flipper-spel, och sprids därför kraftigt åt alla håll. De andra färgstrålarna med större våglängd fortsätter tillsammans rakt fram. På kvällen kommer ljuset mot oss från sidan, och då färdas ljuset en längre sträcka genom luften. Det gör att även färgerna med den största våglängden (upp till ca 780 nm) studsar mot större partiklar som vattendroppar och stoft, och sprids över himlen. På dessa större våglängder är färgerna orange, litet rosa och rött.
Svaren som finns inom astronomin är spännande att botanisera i, och mysterierna ger oss mycket att diskutera och fundera på. Det är som ett fyrverkeri ute i rymden. Planeter och deras månar, kometer, nebulosor och galaxer kan alla vara mycket vackra. Vi har samlat några exempel på det bästa i avsnittet Rymdens vackraste.
Vi önskar Er varmt välkomna till den i särklass största hobbyn av alla:
UNIVERSUM !
Mycket nöje!